När Jakkzarh äntligen nådde fram till Jazie blev han inte förvånad över att se hon stå med rak rygg och samma beslutsamhet i ögonen som hon alltid hade.

Men där fanns oxå sorg.

Han ville hålla om henne men visste att hon inte skulle accpetera det. Inte nu. Inte än. Hon hade sin stolthet och han respekterade det.

-Jaha, sa han istället och satte ner en stor ränsel som han bar med sig. Så vad är det egentligen du har tänkt?

Jazie tittade mot bergen. Även på detta avstånd kunde dom se hur brinnande aska sköt upp mot natthimlen.

-Vi ska dit, sa hon och gjorde en nick mot bergen.

-Vad förväntar du dig egentligen att vi ska hitta?

-Svar, sa hon enkelt. Jag är säker på att Guden döljer något för oss, och vad det än är som han döljer är jag säker på att vi finner svaren där.

Det sista sa hon med en svag darrning på rösten som man bara hade märkt om man verkligen kände henne. Hon hade nu, för första gången, öppet sagt att hon misstänkte Guden för något. Och det gick emot allt som flocken trodde på. Att gå emot Guden var samma sak som att ta livet av sig.

-Du tror inte svaren finns hos den äldre kvinnan han har i buren?

-Jo, sa Jazie. Men dels kommer vi inte åt henne, men dels tror jag bergen är viktigare. För nu iallafall. Vi måste hålla avståndet till flocken hursom helst. Flocken behöver läka. Mezai behöver samla flocken.

-HUR KAN DU VARA SÅ ACCEPTERANDE? Jakkzarhs röst kunde inte dölja hur förtvivlad han var. Att Jazie hade gett upp flocken så lätt kunde han bara inte förstå.

-Den svåraste läxan att lära sig är att inse när det bästa man kan göra för flocken är att ge sitt liv för den, sa Jazie. Tror du det var enkelt för mig att bara gå ifrån allt? Allt jag har arbetat för? Alla drömmar jag hade för flockens framtid? Detta är vad flocken behöver för att enas.

Jakkzarh vek undan med blicken. Han förstod men hans instinkter, hans blod, sa att man stred för sin rang. För sin flock.

-Dessutom, fortsatte Jazie. Jag hade vart tvungen att lämna flocken hur som helst ifall jag ville ha svar på vad som pågår i bergen. Detta är vad som är det bästa för flocken. För allas våran framtid om jag har rätt. Jag vet inte vad Guden är ute efter, men jag är säker på att han inte har några problem med att offra oss alla utan att blinka.

-Det där är rent föräderi mot Guden.

-Ja, sa Jazie och tittade honom i ögonen. Men jag står för det! fräste hon. Han kommer att döda oss alla för att nån sina mål. Vad dom nu är. Just därför är det så viktigt att vi får veta vad han döljer i bergen. Vi måste kämpa för vår flock.

-Men det är inte vår flock längre.

Jazie slog honom så hårt över kinden att han tappade balansen.

-HUR VÅGAR DU? Hela Jazie nästan blixtrade av ilska. Hon vände ryggen mot honom. Om det är så du känner så kan du lika gärna gå.

-Det är klart jag inte känner så, sa Jakkzarh och höll om henne. Men jag var inte säker på att du fortfarande kände så.

Hon morrade avvisande mot honom men han ignorerade henne.

Istället vred han henne så dom stod öga mot öga.

Sen började han rengöra hennes skador.

Hon visade ingen smärta, men han hade inte trott det heller.

Det var så många skador.

Vissa av såren var han tvungen att öppna igen för att kunna rengöra.

Det skulle bli långa fula ärr.

Men i flocken var ärr en del av vardagen. Något man bar med en viss stolthet.

Hans tunga slickade försiktigt över ett sår på hennes kind som gick från ögat ända ner till mungipan.

Hennes mun fann hanses.

Sen älskade dom med varandra. Där på den hårda kalla marken under månens sken. Men allt dom kände var värme.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Kommer snart!     5e Oktober 2018           Från och med 5e Oktober 2018 finns den på följande ställen   cdbaby   Spotify   YouTube Music   Google Music Store   Apple iTunes   Amazon Mp3   *** ...

    More Peace       NOmore Pieces     

Man behöver inte alltid vara död för att vara ett spöke. *** Bara för att ens röst inte hörs innebär inte det att man inte skriker. *** Det kostar inget att lyssna. *** En kram botar så mycket mer än man tror. *** ...

Jag står och stryker över hans nakna bröstkorg. Vi ska få besök. Jag kan inte vara mer glad. Dom har aldrig hälsat på oss tidigare. Det ska bli så spännande. Jag hoppas att dom tycker om mig. Han avslutar samtalet. Jag vänder upp huvudet för at...

    Bättre att pissa i stuprännan *** än att *** Skita i stekpannan !   önskar ett alldeles härligt underbart 2018 :) ...