Liv och Tova satt på var sin dyna och tittade på stjärnorna.

Snön var till största delen borta och dom första blommorna hade vågat sig fram.

Liv suckade tungt.

-Det är så vackert här, började hon. Jag lär mig något nytt varje dag, inte bara om naturen utan även om mig själv.

-Du har starka band till jorden, sa Tova och tittade på henne med sina blinda ögon. Naturen lyssnar på dig, och den talar till dig om du bara stannar upp och lyssnar.

Dom satt tysta en stund och lät naturen prata.

Vinden som rasslade i träden. Växterna som vaknade efter vinter vilan.

-Det är nån på väg, sa Liv förvånat.

-Inte nån, rättade Tova. Några. Dom är tre stycken. Men dom har fortfarande långt kvar.

-Vet du vilka det är?

Tova lutade huvudet och lyssnade.

-Jag kan höra en dvärg, en vätte och en älva.

-OJ, sa Liv. Det var en oväntad grupp.

-Det är ovanliga tider, sa Tova.

-Jag saknar Bengt, sa Liv.

-Har du prata med honom sen du for? undrade Tova.

-Jag kan inte prata med honom, det är utanför mina kunskaper. Jag har sett honom genom elden men det slutade bara med att jag brände mig.

-Ni har ett starkt band. Använd det. Han kommer att  höra dig.

-Jag vet inte hur.

-Då får du ta reda på det, sa Tova. Eller så får du klara dig utan honom.

Liv suckade.

Hur skulle hon kunna lära sig det?

Hon blundade och tänkte på Bengt. Hon kallade på honom.

Vinden bar iväg hennes längtan.

Hon satte handen mot den fuktiga marken och grävde ner fingrarna i den bördiga jorden. Hon kallad på Bengt.

Rötterna i hennes armband grävde sig ner i jorden.

Bengt ryckte till där han satt och dagdrömde framför brasan.

Han kunde ha svurit på att han hade hört Livs röst.

Han kände hur hon kallade på honom.

Som i en dröm klädde han på sig och gick ut i trädgården.

Frustrerad föll han på knä.

Höll han helt på att förlora vettet?

Detta var inte första gången han hade tyckt att Liv kallat på honom.

En gång hade han tyckt sig se henne i elden och nästan brännt näsan, och en annan gång var han säker på att hon höll på att drunkna.

Han grabbade tag i jorden och utstötte ett plågat ljud.

Plötsligt var det som om armbandet vaknade till liv.

Rötterna grävde sig ner i jorden.

Och sen var det som om han höll Livs hand i sin.

Vad är detta för magi? undrade han.

-Det är kärlekens magi, sa Liv och log. Det är naturens magi. Det är VÅR magi.

-Är det verkligen du? undrade Bengt.

-Det är verkligen jag.

-Jag har tyckte mig se dig förut. Men då har det alltid bara varit en dröm.

-Är du säker på det?

-Jag såg dig i elden.

-Det var jag.

-Men jag såg dig i vattnet oxå. Du höll på att drunkna.

-Armbanden håller oss tillsammans i vår kärlek. Jag drunknade nästan.

-MEN? Hur? Mår du bra?

-Trollen räddade mig. Jag var väntad där. Vi har det bra Best och jag.

-Jag saknar dig.

-Jag saknar dig oxå.

-Jag vet inte vad jag ska säga. Det känns så overkligt att prata med dig.

-Säg då inget utan njut bara av att vi kan nå varandra.

Dom satt så en stund. I olika delar av landet och njöt av den närhet som naturen hade skänkt dom.

-Kan jag komma till dig?

-Inte än. Det är fortfarande så mycket jag måste lära mig och så lite tid. Dessutom har du ditt eget värv.

Du måste ta hand om byn. Ni måste kämpa med skörden. Ni måste förbereda er.

-Vi ska göra vårt bästa.

-Du finns alltid i mitt hjärta, avslutade Liv.

-Min hjärta slår jämsides med ditt, fortsatte Bengt.

Förbindelsen var bruten.

På ostadiga ben ställde han sig upp.

Armbandet var bara ett armband igen. OM man nu kunde säga att armbandet någonsin var vanligt.

Upp ur jorden där det just hade haft sina rötter växte nu ett grönt friskt skott upp av samma träslag som armbandet.

Även där Liv fanns växte nu ett litet skott efter deras förening.

Hon log.

-Naturen, kärleken, livet. Allt hör ihop, sa Tova.

 

Lady

12 juli 2013 16:09

*ler* tänk om man hade ett sånt armband :)

Kram

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Kommer snart!     5e Oktober 2018           Från och med 5e Oktober 2018 finns den på följande ställen   cdbaby   Spotify   YouTube Music   Google Music Store   Apple iTunes   Amazon Mp3   *** ...

    More Peace       NOmore Pieces     

Man behöver inte alltid vara död för att vara ett spöke. *** Bara för att ens röst inte hörs innebär inte det att man inte skriker. *** Det kostar inget att lyssna. *** En kram botar så mycket mer än man tror. *** ...

Jag står och stryker över hans nakna bröstkorg. Vi ska få besök. Jag kan inte vara mer glad. Dom har aldrig hälsat på oss tidigare. Det ska bli så spännande. Jag hoppas att dom tycker om mig. Han avslutar samtalet. Jag vänder upp huvudet för at...

    Bättre att pissa i stuprännan *** än att *** Skita i stekpannan !   önskar ett alldeles härligt underbart 2018 :) ...