Efter striden hade stormen bedarrat.

Solen sken och det kom några riktigt underbara vinter dagar.

Snön glittrade som renaste Siljen och barnen byggde snögubbar och hade snöbollskrig.

Dom vuxna försökte reda ut det stormen hade förstört in sin väg.

Förutom att samlingshuset var förstört så hade flera hus fått skador.

Oftast var det frågan om krossade fönster och skador på taket.

I ett fall hade ett stort träd blåst om kull och ramlat över ett hus och förstört en stor del av farstun.

Men som man gör i såna situationer så biter man ihop och alla hjälps åt.

Men arbetet kändes inte så tungt som man hade kunnat tro.

Inom sig bar dom flesta en känsla av glädje, stolthet och kärlek.

Dom hade vunnit den första ronden mot en ondska ingen av dom kände till.

Liv hade visat sig vara mycket starkare än många hade kunnat ana men ändå var det inte hennes förmåga som dom flesta inspirerades av utan hennes person.

Destomer man såg av Livs gåva destomer såg man att styrkan inom henne inte kom från gåvan utan henne själv.

Hennes omtanke, hennes sätt och att hon VILLE lära sig hade alltid funnits där, tyvärr så hade ingen brytt sig nog om att se igenom hennes "vardagliga" yttre för att se personen som alltid hade funnits där.

Hon var ju fortfarande "bara Liv".

Hennes hår hade fortfarande samma färg som barken på träden. Inte glänsande som dom flesta unga kvinnor (och män för den delen) strävar efter utan ett mer matt kraftfullt hår.

Hon var ett natur barn.

Man skämdes över hur ytlig man hade varit.

Det var ju inte hennes fel att hon hade fötts under såna ovanliga förutsättningar.

Och det var inte hennes fel att ingen hade kunnat se hur speciell hon alltid hade varit förmågor eller ej.

Och Best.

Olyckan som aldrig borde ha fått leva.

Nu var han inte bara byns hjälte efter att första ha kämpat mot stormen för att Hagar skulle finna vägen, han hade oxå helt utan en tanke på sin egen säkerhet kastat sig framför modern och barnen för att skydda dom mot ormarna.

Nu låg han hemma hos Liv och kurerade sig.

Och med Livs omvårdnat och hela byns angagemang skulle han snart vara frisk och stark igen.

Det hade sett oroligt ut ett tag.

Men Liv hade matat honom med buljong (byborna hade kommit med sina finasta köttbitar för att han skulle få äta och finna styrkan, men Liv hade sagt att avfallet från deras egna måltider skulle räcka mer än väl) och sjungit för honom så nu skulle han snart vara frisk och stark igen.

Ingbry, Hagar och tvillingarna mådde efter omständigheterna uttmärkt och förberedde sig för hemresan.

Dom skulle vänta ytterligare några dagar för att rusta släden, låta hundarna vila ut ordentligt efter stormen men det skulle oxå bli en namngivar cermoni innan dom åkte.

Traditionellt så ordnas den av far och morföräldrarna men efter vad som hade hänt kändes det tryggare att döpa barnen innan färden hem igen.

En namngivar cermoni innebär inte bara att man ger barnen sina namn utan enligt tradition skyddar den oxå mot ondska.

Innan man har sitt namn är själen fri och kan korrupteras.

När namngivar cermonin hålls och hur den genomförs är därmed olika från by till by.. Alla har sina egna traditioner.

Extra speciellt skulle det bli under denna cermoni eftersom barnen skulle tvättas med det vatten som var kvar från silversjön.

Barn tvättas alltid som en del av cermonin (just det är lika i alla byar.) för att tvätta bort allt som kan ha skadat dom (deras själar) under deras tid som oskyddade.

Andra tvättade dom för att rena dom inför presentationen för guden och gudinnan (namn är viktiga och har ofta en speciell betydelse och i vissa traditioner innebär en namngivar cermoni att man oxå presenterar barnen för guden och gudinnan)

I särskilda fall har det hänt att en person har "vuxit ur sitt namn" och därmed byter och ingår en ny namngivar cermoni men då handlar det som oftast om präster eller trollkarlar möjligen färdigskolade trubadurer.

Under en namngivar cermoni mottags oftast gåvor för föräldrar och barnen för att hjälpa med deras framtid.

Det kan vara allt ifrån praktiska saker som skallror, vaggor, kläder, husgeråd till föräldrarna men oxå råd om barnaskötsel huskurer och liknande.

Liv är en gåva men oxå ett ansvar.

Man hade gemensamt beslutat att man ville hålla namngivar cermonin i samlingshuset inte bara för att alla ville vara med utan oxå för att jaga bort känslan av ondska och otrygghet som fortfarande fanns där.

Eftersom alla arbetade tillsammans mot ett gemensamt mål gicka arbetet fortare och smidigare än vad man hade räknat med.

Gemenskap ger värme.

Värme ger trygghet.

Trygghet ger kärlek.

Familj är allt.

I dvägarnas gruvor brann eldarn.

Hos trollen färgade man håren.

Folken rustar för krig.